nu börjar jag bli orolig över dig hjärtat. du känns så långt borta och hur långt jag än sträcker mig mot dig så tar du inte min hand.. du är inte ensam, jag står brevid dig och lovar att inte lämna dig. just nu går min hjärna bara på tomgång, jag väntar på att den ska komma på nånting för mina idéer är slut.. men jag vet att du är stark, du klarar det här. ge inte upp!
som du så många gånger har sagt till mig - du förtjänar nånting bättre!