Jag kan inte längre vänta på dig, att allting ska ske när du tycker att de passar. Det fungerar inte längre, jag är som upphakad, kan inte göra nåtning. Så nu skiter jag i, jag måste försöka gå vidare.. Har stått länge väl nu och trampat i samma fotspår. Jag tycker om dig, de gör jag, jätte mkt och du kommer alltid att vara något speciellt. Men jag orkar inte ha de såhär mera, förlåt!


Jag saknar dig när du inte är vid min sida, men jag måste nog överkämpa den saknaden nu.