Jag kan inte släppa fram tårarna som bränner bakom ögonlocken, kan inte visa mig svag en gång till. jag lovade ju mig själv att vara stark!
men den gör mig ledsen, förtvivlad och om nånting så är det den som får mig att säga stopp.. jag kan verkligen inte få bort bilden ur mitt huvud hur mycket jag än försöker, jag vill absolut inte ha den där. förlåt


Piteå stad är skit, eller är det jag som gör det så? har jag mig själv att skylla som satt mig i den sitsen? jag vet inte men jag vill inte vara kvar samtidigt som jag inte vill fara, på nått vis känns det som en trygghet här. fast en dålig sådan. Febbas födelsedag & Julafton var anledningen till att vi kom, men nu är det över.. gör jag rätt i att fara då?
äsh fan va är de här? jag orkar inte yra på längre, julafton var bra. spenderades hos mormor med släkten från den sidan och febba :) känns som om de var länge sen jag var så glad en hel kväll, men de var trevligt =)
Jag måste sova mera, jag är trött. och jag älskar dig så otroligt mkt,..

slut på yr nu. Hejdå!

finns ingen bättre, så sjukt bra du är <3
tusen hjärtan till dig, du är den bästa jag har!