tack, era ord ekar i min skalle!
det värmer lika mycket varje gång ni säger hur mycket jag borde ha stannat söderut, hur självisk jag är, en riktig fegis, att jag inte bryr mig om nånting annat än en person, hur otacksam jag är, hur mycket jag gnäller, hur mycket jag skiter i alla andra, hur mycket jag har förändrats & bara värderar en enda sak. tack

men de är inte era ord som sviker mest,
de är det att jag vet att allting ni säger stämmer så bra och att jag inte orkar göra nånting åt det. sämst som jag är!

jag gjorde mitt val.