hur vet man när det är dax att släppa taget och gå vidare? är det när personen verkar strunta i allting som nånsin existerat runt "du&jag"? eller är det helt enkelt bara när magkänslan säger ifrån? jag sitter och gråter, hade lovat mig själv att inte vika den här gången.. men jag kan inte sluta, känns som om jag tappat greppet, jag är så förvirrad att jag inte vet vart jag ska ta vägen.. Jag känner mig så ensamen..
Och jag vet att allt är upp till mig nu.. inget kommer förändras förens jag förändrar mig & bättrar mig..
Ska nog inte kliva upp på alla hjärtans dag, jag som hade sett fram imot den dagen så länge.. men nu känns det bara som om jag vill sova dagen igenom. så jag slipper genomlida den. kroppen bara skakar, jag orkar inte mera, är det verkligen över nu?!. . .
märker att det inte ens hjälper att skriva här, nu är det upp till mig och mina handlingar så jag avslutar hära..