Tänk att samma person kan få dig att känna dig älskad, lyfta upp dig ur allt elände och få dig att sväva på moln samtidgt som denna person kan få dig att känna dig hatad och värdelös.

man lovar sig själv att nu räcker det och nu ska jag aldrig mer höra av mig. dagen går men sen kommer natten när man ska sova själv och då kommer saknaden krypandes, längtan efter honom och bara dom "goda tankarna" om hur bra han kan få en att må, att det faktiskt är honom man älskar sådär sjukt mycket..

så jag hoppas fortfarande att du ska kliva in igenom dörren igen & stanna hos mig!