kom hem runt halv elva efter en fullspäckad dag, mer om det imorgon.
Somnade i stort sett på en gång men blir väckt av ett sms halv fyra av personen jag nu pratat med över sms i 90 minuter.
hur kan man skriva ett sånt sms som du visste skulle beröra mig så pass mkt HALV FYRA på morgonen?
vars försvann respektet gentemot andra?
personen är nu den som har min tidigare hund, Dogge.
jag känner mig så sjukt besviken.
lär inte få mera sömn denna natt och vet inte varför jag skriver detta i min blogg.
men jag blir så förtvivlad, ledsen och samtidigt arg att det måste ut ur mig.

Dogge är den finaste hund jag haft (okej, har bra haft han och lillan som enbart är nio veckor) och han är hur snäll som helst trotts tragedin vi var med om i sommras (vet att jag sagt jag ska skriva om det, men fortfarande inte redo) en aning osäker och rädd men slår vad om att dom flesta inte ens hade klarat av det. Och han förtjänar så helvetes mycket bättre än såhär!!

Jag har fruktat denna förtvivlan sedan jag fattade beslutet!