Hejsan!

Jag har varit lite inaktiv här men känner mig helt down, min livslust är på noll och allting går åt fel håll. Vad ska man göra när man inte hoppas längre och hoppet har varit ens bästa vän?
Igår var jag på dagvården för inskrivning och genomgång av allting resten av dagen och kvällen flängde jag bara runt och undvek alla problem som man egentligen borde ta itu med så fort dom hälsar på. Idag hoppade jag över dagvården (efter en dag, ja jag vet jag är sämst) men pressen kändes så himla stor och vi bestämde att jag skulle testa fem timmar imorgon istället för tio timmar. Skulle dra igång allting i lite lugnare tempo för att undvika just denna osäkerhet.
Så har bara hängt med Alexandra och Hanna ett tag, ska till Hannisen snart igen och kvällen lär gå i samma lugna tempo. Känner inte alls för någonting..

Jag får ursäkta mig för denna tråkighet och frånvaro. Ska samla kraften att ta mig i kragen och ta tag i skiten men tills dess hoppas jag ni är tålmodiga och stannar kvar :)

/Sandra