Jag har aldrig riktigt gillat ensamheten, minns när jag var mindre och bodde hemma så sov jag flera nätter tillsammans med min lillasyster bara för att slippa sova själv. Nu sen Fredrik åkte har jag sovit både med Sandra och med Hanna fast inatt blir jag själv med kissen. Dogge är ju också borta så känns så himla tomt, håller mig mest borta för att slippa se och känna det. Har en obehaglig känsla i kroppen men tror att det har att göra med mina tre stora beslut jag sitter med som jag alltid lyckas skjuta upp hela tiden..

Nåja nog om det nu.. Jag kom precis hem från Långträsk, skjutsade dit Nicklas och på vägen hem satt jag och Hanna och surrade om allt mellan himmel och jord. Det finns alltid någon som har det värre än en själv, men som Hanna sa - man måste få må dåligt ändå.
Jag har alltid varit en posetiv människa och dom sämre dagarna har jag antingen hållt mig borta eller helt enkelt inte visat det. Men jag är inte sämre människa för att jag nån dag har en sämre dag och mår piss. Är negativ och tråkig.
Alla människkor är värdefulla på sitt sätt!

Skenar iväg lite nu känner jag, börjat sakna att blogga faktiskt men vill inte ösa ner bloggen med en massa beskymmer och negativa ord så jag väljer att vara lite off tills vidare. Somnade mellan fem och åtta tidigare ikväll så nu ska jag krypa ner till sängs igen. Känner mig inte alls pigg och imorgon är det helg igen, återstår bara en vecka då.
Sovgott, sköt om er!