Otrohet!
Har precis pratat med en gammal vän i telefonen. När man inte pratat på ett tag har ju samtalet en förmåga att handla om allt möjligt. Idag kom vi även in på det här med otrohet. När jag säger det så svider det till i hjärtat. Tror det har att göra med hur illa en människa kan fara av just otrohet..
Jag har djup ånger över mitt handlande och det är absolut mitt störta misstag..
Hur kan man såra en människa man älskar så mycket? En del hade säkert svarat här att man inte älskar varandra om man klarar av att vara otrogen mot sin partner. Men varför är man då kvar i förhållandet?
Jag kan helt ärligt inte svara på varför jag varit otrogen. Men jag kan lova med hela mitt hjärta att jag kommer aldrig någonsin vara det igen. Som sagt, det värsta och största misstag jag gjort..
Även vart gränsen till otrohet går har vi olika värderingar.. Vid en kyss? Vid samlag? Vad tycker ni?
Nu kommer jag säkert få en massa påhopp om varför jag skriver att jag varit otrogen öppet i min blogg, men där har ni det. Det är fortfarande MIN blogg där jag skriver vad jag VILL.
Just för att jag ångrar mig, kan jag prata om det och behöver inte förneka det.
Min sätt att bearbeta har mycket med skrivandet att göra. För självklart fick jag följder av det hela som är jobbiga att leva med, ta itu med och hantera.. En del ångrar sig, andra inte. Och jag är en av dom som gör det!
Sen kommer vi till det här att gå vidare efter att en partner varit otrogen, eller kanske båda två.. Ska man gå skilda vägar eller går det lösa? Hur lång tid tar det att vinna tillbaka ett förtroende?
Givetvis är det olika från person till person och par till par..
Hur reflekterar ni?
Kommentarer
diana - toppen av ytlighet?
sv: Tack Sandra :) Det var inte igår ;P
Trackback
