Min höjdpunkt

När jag var ute på krogen i Lördags så var även en gammal vän till mig där, som jag inte hade pratat med under en längre tid. Vi har varit ovänner dem senaste två - tre månaderna och inte sagt ett ord till varandra under den tiden.
Men i lördags fick jag nog och iallafall hälsade med ett glatt hej. Givetvis var det inte svårare än så, så jag fick självklart tillbaka ett Hallå.
.
En liten stund senare kommer denne fram till mig och jag erkänner att jag visst saknat henne väldigt mycket. Vi kramar om varandra och går ut över en cigg för att prata om allting. Härligare känsla var det länge sen jag kände.
Varför är man så envis att man låter det gå närmare tre månader innan man ens kan kläcka ur sig ett hej?
Att det sedan var denne personen som stöttade mig när min värsta mardröm sprang ikapp mig senare på kvällen gjorde det hela ännu bättre. I din famn är jag trygg min fina vän! ♥
.
.
Fina Sanna, gud vad jag saknat dig! Lättnad..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0