Idag är faktiskt en morgon jag kommer ihåg vad jag drömt.. Jag har drömt om en person som har betytt massor för mig men vår vänskap slutade i kaos för inte alltför länge sen. En vän som jag alltid kunde komma till, som alltid lyssnade på mina bekymmer och glädjetjat. En vän som jag nu på senare tid känner en viss saknad till. Pga mycket så varken pratar eller ses vi. Det är bäst så och det ska stanna så. Den vänskapen kommer inte finnas igen.

.

Men igår när jag satt hemma hos My så kom vi in på just detta kaoset som allt slutade med.. Och jag berättade att eftersom det inte gynnar mig att snacka skit om varken henne eller någon annan så gör inte jag det. Och trotts att denna vän gjorde så jävla fel så saknar jag henne som den vän hon var för mig, innan allting. Hon vet inte om det och det är inte heller nånting jag kommer säga, utan det kommer stanna här. Det är ju nästan en självklarhet att man saknar någon som betytt mycket och som försvunnit ur ens liv. Men hur kommer det sig att jag tänker i banan om att hon var sårad? Att det kanske hade kunnat gå annorlunda till.

.

Men nu känner jag själv att det får stanna där. Jag svävar iväg.. Vet inte egentligen vad jag ville komma fram till med detta.. Jag saknar henne, ja. Och av alla jag nu valt bort ur mitt liv är hon i stort sett den enda. Men iallafall - Eftersom jag nu tänkte & pratade lätt om henne igår, Har det att göra med att jag drömde om henne inatt?

.

.

.

Nu ska jag iväg på morgonmöte & sedan ringa lite samtal :)

Vi hörs senare! Puss & Kram ♥