Jag känner sen förtvivlan när jag tänker på det, ingen kan nånsin göra det ogjort..

Jag har nog inte insett innebörden av en handling tidigare, har på något vis gått och trott att det som hänt försvinner ner i ett stort hål. Men så är det inte. Det är som gjort för att lagras. Står som en förstenad tid bakom en, oföränderlig förevigt...


Nu gäller det bara att bygga något nytt, bygga vidare..


A, jag hatar dig såå. ditt betende är omänskligt!

130mils avstånd!

ja visst är de lustigt? nej, de är bra. tiden har gått länge, men för mig står den fortfarande stilla.

en vecka kvar till skåne nu, sedan inte länge kvar till piteå igen och den här gången blir det att stanna lite längre så jag förhoppningsvis har körkortet kirrat när jag beger mig tillbaka. känns faktiskt inte så faligt ändå, känns bara som att de är jag som strulat till allting, men nååja, jag ska iallafall försöka med allting.

sitter i bibblan nu, har gluttat igenom snabbt och svarat eftersom de var ett tag sen nu men ska snart traska hemåt igen och fastna i teori boken tills älsklingen kommer hem.

hejdåå!
RSS 2.0