Läste i Piteå-Tidningen igår om den nya gallerian som planeras bygga i Piteå.


PITEÅ Piteås äldsta kvarvarande byggnad på Häggholmen har upptäckts på nytt i veckan. En trästuga, troligen från 1700-talet, är inbyggd i det så kallade PDOL-huset. Enligt planerna ska fastigheten rivas för att ge plats åt den nya butiksatsningen mitt emot Gallerian - under förutsättning att Åhléns vill etablera sig där.

Vad tycker alla om det? Vill vi ha ytterligare en ny galleria i Piteå? Behövs det?
Jag själv tycker att det blir skit kul, när vårat utbud nu inte är speciellt stort. Och Åhlens vill vi ju mycket gärna ha tillbaka. Men frågan är ju om det kommer gå runt med våra invånare.

Läs arteikeln här!

Jag är fortfarande kvar i Västerås så det blir ytterligare en lugn fredagskväll för mig. Rätt skönt faktiskt när det enda jag gjort dom senaste månaderna är att festat varje helg. Funderade på att ta flyget hem idag men det stämde inte alls ihop med tåget och min lust att sitta på Arlanda flera timmar låg på minus så därav blev jag kvar.

Strosade runt på stan igår och blev några klädesplagg rikare och hundringar fattigare, igen.. Får ta och visa er när jag kommer hem. Var ju egentligen meningen att åka till Spanien idag men eftersom ingen kunde åka med så kort varsel så bestämde vi oss för att mest troligt åka nästa vecka eller i December istället, om nu inte min Thailands resa blir av över jul/nyår :)

Ska se klart filmen jag börjat med nu :) Ha en trelvig kväll allesammans och sup it ihjäl er=)
POK!

Puerto Rico (Spanien)
Åtta dagar på tre stjärningt hotell (Balito Beach), avresa imorgon från arlanda flygplats. 2700:-

Någon som följer med?
Det är precis vad jag behöver! :)

• Skolan sket sig big time
• Kärleken är tjorv
• Man märker vilka ens riktiga vänner är
• Har slösat massor med pengar på ingenting
• Äter på tok för mycket skit
• Kraften är slut
• Livslusten ligger på minus

MEN jag lever, jag blickar framåt och tänker att imorgon är en bättre dag. Som jag skrev tidigare så ska jag nu välja lyckan. Och som min kära vän Elin sa en gång "Ingen sårar dig utan ditt medgivande" det är ju precis så det är. Det är jag som väljer, det är mitt liv där jag är mittpunkten.
Har under dom senaste timmarna pendlat mellan gråt och förtvivlan, ångesten kryper sig på och jag tappar kontrollen över mig själv. Står inför ett val om vilken väg jag ska gå, och jag ser både fördelar och nackdelar med dom båda. Det är svårt, skit svårt. Jag är så jävla rädd att välja fel väg och sedan ångra mig hur mycket som helst. Sitter nu och lyssnar på bra musik, kollar på bilder från bra minnen och peppar mig själv till tusen, jag SKA klara det här och jag vet att jag KAN och jag kommer att göra det också. Hur svårt och jobbigt det än kommer  kännas så ska jag fan klara det.
Under dom jobbigaste dagarna växer vi som mest. Så nu gott folk, nu ska jag växa, vara lycklig och blicka framåt, inte titta mig över axeln. Inte tänka att det kanske hade varit bättre att gå den andra vägen, inte vara ledsen över mitt val. Utan nästa dag är bättre. Vi alla har dåliga dagar så det gäller att inte haka upp sig på dem. Jag är bara människa precis som du med.


Nu ska jag tanka hem en bra LYCKLIG film att somna till, peppa mig själv lite mera och sedan dejta kudden. För imorgon öppnar jag ögonen med en positiv känsla och positivt tänkande för kommande dag, som jag kommer göra till en bra dag!
Sovgott allesammans och var rädda om varandra! PUSS ♥

Som dom flesta säkert redan vet så befinner jag mig i Västerås sen i fredags. Vet inte hur länge jag blir kvar här utan jag kommer hem när jag kommer, kan lika gärna vara imorgon som om två veckor.
Kanske var det dumt men de kändes behövligt.
Hur mitt liv ser ut när jag kommer hem återstår också att se, men en stor jävla ändring ska ske hur som helst.
Nu är jag less och nu får det vara nog. Det som inte dödar mig, stärker mig och jag skall leva var dag som om de vore min sista. Det är mitt liv. Och jag väljer lyckan!

Nu sängen. POK!

Samla poäng och byt mot presentkort. Helt gratis dessutom :)

Jag har redan förstört det. Jag har redan gjort bort mig. Du klarade av att röra mig i ryggen igen! Jag klarade inte av att stå imot!
Jag känner mig sämst, värdelös, äcklad och helt miffo.
Du är så jävla dum & du gör mig så förbannat jävla ledsen!


miss you,.

Hur långt kan man gå? Hur lågt kan man sjunka?

Alla kommer vi nån gång till en punkt där vi inser något som vi egentligen borde insett för länge sen. Människor är inte alltid den vi trott!
Det svider att säga att jag har insett nu, för jag vet att jag borde gjort det för länge länge sen.
Jag är ledsen, förtvivlad och min kropp hänger inte alls med. Jag är bakis och vill bara gräva ner mig själv och inte komma upp igen.
Men jag har sagt det förr och säger det igen - Under dom svåraste tiderna växer vi som mest!
Och det är precis vad jag tänker göra, jag ska leva en dag igen! Jag ska vara lycklig & jag ska skratta för en enda gång till rör du inte mig i ryggen. Du finns inte mera!!

Botten upp. Nu startar vi igen!

Hejdå!